#9 SVERIGE ÄR EN DEMOKRATUR

Vi svenskar upplever att vi lever i en demokrati men tyvärr gott folk, inget kunde vara längre ifrån sanningen.

För att förstå detta ska jag börja med att citera Vilhelm Mobergs definition av en demokratur:

I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps. Dock skall tilläggas att det i definitionen för demokratur finns med det faktum att majoriteten av människorna i detta samhällstillstånd själva inte uppfattar att de lever i en demokratur."
 
Begreppet ”Demokratur” är en sammanslagning av de två orden ”demokrati” och ”diktatur” och skapades av den franske sociologen Gerard Mermet och betecknar ett samhälle som åtminstone till ytan framstår som en demokrati.
 
För den som väljer att betrakta Sverige med ett objektivt synsätt så är det svårt, om inte rent av omöjligt, att förneka att Sverige är en demokratur.
Du behöver dock inte oroa dig om du inte själv redan förstått detta. Efter att du läst denna detta så kommer du vara helt införstådd med att mitt val av rubriksättning för denna blogg är helt korrekt.
 
Redan den 2 december 1766 fick Sverige en tryckfrihetsförordning som innebar ett stopp av censur och införandet av den numera internationellt kända och i princip unika offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen har inneburit att en svensk medborgare har rätt att ta del av upprättade handlingar från svenska myndigheter, kommuner och stat.
Detta har gett svensken, och framförallt media, en möjlighet att ha full insyn i vad som pågår i maktens korridorer.
Rätt använt kan offentlighetsprincipen vara ett oerhört effektivt verktyg för att förhindra korruption och nepotism.
 
I Sverige har det dock blivit helt omöjligt att använda sig av offentlighetsprincipen eftersom den går att kringgå med klassificering av dokument och hänvisning till rikets säkerhet.

Ett bra exempel på detta är konflikten mellan Sverige och Saudiarabien där den senare påstår att i ett brev från statsminister Stefan Löfven har Sverige bett om ursäkt.
Sverige förnerkar att så inte är fallet och hävdar att vi inte alls bett om ursäkt.
Flera medier begär att få ta del av brevet som Stefan Löfven skickade med sändebud till Saudiarabien.
Allt i enlighet med den svenska unika offentlighetsprincipen.
Efter att utrikesdepartementet arbetat en hela dag med att sekretesspröva brevets innehåll kommer tillslut svaret från UD:
Brevets innehåll är hemligt.

Svenska folket får alltså inte vet någonting om vad Stefan Löfven skrivit till Saudiarabien.
Varför skulle det behöva undanhållas svenska folket?
Vad skriver Stefan Löfven som är så hemligt att det är olämpligt för oss att få veta?
 
Vart fjärde år hålls det allmänna och fria val.
Är du svensk medborgare har du rätt att rösta även om du är bosatt utomlands. Det är heller ingen som tvingar dig att rösta på ett visst sätt.
Så absolut att vi har allmänna och fria val.
Dock är det inte demokrati som råder utan demokratur.
Vad händer när väljarna inte röstar på rätt sätt?

Valet 2014 är det ultimata beviset på att vi lever i en demokratur. Om du tvekade innan det valet huruvida Sverige är en demokratur eller inte så bör alla tveksamheter skingrats i december 2014.

Vad var det som hände?

Valresultatet fördelade sig som så att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll.
Regeringen bestående av S och MP lade sin första budget som stöddes av V.
Alliansen bestående av M, L, C och KD lade en gemensam budget vilket de gjort åtminstone sen de fick regeringsmakten 2006.
Sverigedemokraterna lade en egen budget som inte fick gehör.

Vid budgetomröstningen fanns det alltså tre budgetar att ta ställning till. Regeringens, Alliansens och Sverigedemokraternas.

Sverigedemokraterna förstod att deras budget inte skulle gå igenom varför de vid omröstningen valde att lägga sina röster på Alliansens budget som SD, i sann demokratisk anda eftersom de för sina väljares talan, ansåg ligga närmast deras egen politik och därmed, tack vare SD, fick Alliansens budget majoritet i riksdagen.

Regeringskrisen var ett faktum och S och MP skulle bli tvingade att leda landet med Alliansens budget vilket naturligtvis är helt ohållbart eftersom de ekonomiska fördelningarna då inte går hand i hand med den politik som regeringen vill föra.

I sak innebar detta att regeringen inte hade majoritetsstöd i riskdagen och det normala förfarandet är att regeringen omedelbart avgår och att talmannen utser någon annan att bilda regering. Högst sannolikt skulle det blivit Anna Kindberg Batra i det här fallet. Moderaterna var det största parti som representerade den budget som vunnit omröstningen i riksdagen.

Stefan Löfven valde att sitta kvar och på en presskonferens meddelade han att det skulle utlysas extraval som skulle hållas i mars 2015.

Bakom stängda dörrar fördes nu samtal mellan de olika partierna, utom med Sverigedemokraterna, och plötsligt i december 2014 på en gemensam presskonferens meddelade sex riksdagspartier att de skrivit på en överenskommelse, den så kallade Decemberöverenskommelsen, och extravalet ställdes in.
 
När flera företag går ihop för att samarbeta om en prisnivå kallas det för kartell och detta är olagligt då det ska råda fri konkurrens som prismässigt ska gynna konsumenten.
Det mest kända exemplet på kartellbildning är bensinbolag som kommer överens om vilket literpris det ska vara på drivmedel.

Decemberöverenskommelsen är ingenting annat än en olaglig kartell som sätter demokratin ur spel. Valresultatet räknas inte.
Motiveringen för denna kartell var att man skulle göra det möjligt för en minoritetsregering att regera.
 
Vilket inte är något annat än horseshit!

Inget parti har haft egen majoritet sen Socialdemokraterna fick 50,1% av rösterna i valet 1968.
Det har funnits mandatperioder där till exempel S och V bildat regering och tillsammans fått majoritet men för det mesta har landet styrts med minoritetsregeringar som vackert fått kohandla i enskilda sakfrågor för att få majoritet i riksdagen för sina övriga förslag.

Den praktiska tillämpningen av Decemberöverenskommelsen blev att Allianspartierna la individuella budgetar istället för en gemensam budget. Därmed kunde SD röstar på vilken budget de ville. Ingen annan budget än regeringens kunde därmed vinna majoritet i riskdagen så länge Vänsterpartiet, som inte ingick i Decemberöverenskommelsen, lydde order och röstade på regeringens budget.

Man kan då konstatera att det så kallade fria valet bara är ett påkostat skådespel. Röstar vi inte som makten vill hittar dom en lösning för att gå runt valresultat.
 
I valet den 9/9 -2018 kommer vi att få en helt ny unik situation i modern svensk historia.
Av tradition brukar partiledaren för det största partiet i det block som vunnit majoritet vid riksdagsvalet vara den som av talmannen ombeds att sätta samman en regering.
Sverigedemokraterna kommer med stor sannolikhet bli det största partiet i detta val med cirka 25% av rösterna.
Då inget annat parti vill samarbeta med SD kommer inte Jimmie Åkesson att kunna bilda en regering som har möjlighet att få igenom sin budget vid budgetomröstningarna under nästkommande mandatperiod.

De övriga partierna kommer då att ingå en ny kartell i syfte att återigen åsidosätta valresultatet och kunna bibeålla sin makt och den politik som väljarna inte vill vill ha.
Vi får därmed en Decemberöverenskommelse v2.0.

Eftersom vi i Sverige gärna vill vara bror duktig och föregå med gott exempel så kommer vi också med stor sannolikhet att få se Annie Lööf på statsministerposten.
Alltid fint att stoltsera med en kvinna på den positionen.

Med Vilhelm Mobergs definition av demokratur har vi därmed styrkt att det råder allmänna och fria val, men ändå inte, eftersom politikernas enda hänsyn till valresultatet är att anpassa sig själva så att de kan vidhålla sin makt och därmed sin politik även när väljarna sagt att man vill ha något annat.

Vi återgår till Vilhelm Mobergs beskrivning för att kunna fortsätta bevisföringen att Sverige är en demokratur.
 
åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram.
 
Detta är pinsamt lätt att bevisa med två enkla exempel som vi ställer mot varandra.

Det första exemplet är min egen demonstration ”Folkets Demonstration”.
Av media stämplades vi som främlingsfientliga och alla förståsigpåare, experter, representanter för synagogan, ja, i princip alla blev intervjuade och fick sprida sin syn på Folkets Demonstration UTOM just vi i Folkets Demonstration.

Vi fick aldrig möjlighet att föra ut vårt budskap eller ens möjlighet att dementera eller bemöta alla dessa negativa påståenden om oss. Till och med riksfjanten Morgan Johansson kallade oss för nazister på Twitter vilket jag för övrigt så klart polisanmält.

När en representant för synagogan blev intervjuad av SVT över sin helt obefogade oro över att Folkets Demonstration skulle hållas på närliggande Raoul Wallenbergs Torg blev inte jag, eller någon annan, från FD intervjuade.
Inte heller gjorde SVT i efterhand någon uppföljning där dom berättade att oron varit helt obefogad och att Folkets Demonstration varit en fredlig tillställning.
De enda som skapade oro, hotade, skrek och gapade samt släpade med sig nazistiska symboler till Raoul Wallenbergs Torg var vänstermotdemonstranterna.
 
I juni 2016 utsattes Rosenbad för en aktion av miljöaktivister där man bland annat klättrade upp på taket vid ingången till Rosenbad och vecklade ut budskapet ”Vi låter kolet ligga”.
Rosenbad är ett skyddsobjekt varför det är en olaglig aktion att klättra på byggnaden.
Vad gör SVT?
Dom intervjuade Emma Örn, som representerade aktionen, och hon fick stå i nyheterna och basunera ut sitt budskap på bästa sändningstid.
Med andra ord:
åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram.
 
Den regeringskritiska Folkets Demonstrations åsikt skulle minsann inte släppas fram, trots att vår kritik var befogad, trots att vi var lagliga, trots att vi var fredliga och trots att vi faktiskt gjorde allt rätt. Medan miljöaktivisterna vars aktion var helt olaglig fick möjlighet att sprida sin åsikt.

Ett annat mer nutida exempel är att SVT och TV4 tackar nej till att bjuda in Jimmie Åkesson till statsministerduellerna i respektive kanal med hänvisning till att han inte är en statsministerkandidat.
Vilket ytterligare stärker min teori om en DÖ v2.

Då kan vi också konstatera att av 40 850 personer som svarat på Expressens webbundersökning om vilken partiledare de vill se i statsministerduellen så har hela 75%, alltså 30 668 personer, angett Jimmie Åkesson.
Vilket återigen bekräftar att media och etablissemanget bara släpper fram de åsikter som de anser ska släppas fram.

Så här fördelas rösterna på varje kandidat:
  • Stefan Löfven (S), 7%
  • Ulf Kristersson (M), 8%
  • Annie Lööf (C), 3%
  • Jimmie Åkesson (SD), 75%
  • Jonas Sjöstedt (V), 3%
  • Isabella Lövin/Gustav Fridolin (MP), 1%
  • Ebba Busch Thor (KD), 2%
  • Jan Björklund (L), 1%
     
Vi fortsätter citera Vilhelm Moberg:
Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten
 
Tar man bara del av SVT/SR och det vi kallar för mainstreammedia så matas man med en oerhört och extremt tillrättalagd bild av verkligheten. Man tror den är allsidig men det är den inte.
Så gott som alla debattprogram producerade av SVT är arrangerade så att den som har en avvikande åsikt alltid är i underläge.
Detta görs på ett av följande två sätt:
Det ena är att den ”korrekta åsikten” representeras av två personer medan ”fel åsikt” bara har en inbjuden representant. Den som har ”fel åsikt” får sällan prata klart och programledaren styr samtalet så att den med ”rätt åsikt” får mest talartid och blir sällan eller aldrig avbruten.
Vill SVT göra det lite mer subtilt så är det bara en representant inbjuden för varje sida av debatten, men då tar programledaren istället på sig rollen som den som har ”rätt åsikt” och är oerhört kritisk och ifrågasättande mot den som har ”fel åsikt”.

Det finns så klart undantag, exempelvis Janne Josefsson, men tyvärr är dom få.
Belinda Olsson är ett av de absolut värsta exemplen på en partisk programledaren som enligt min uppfattning borde fått sparken för länge sen just för hennes totala avsaknad av opartiskhet.

Ett annat bra exempel på att det inte förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten är BRÅ:s rapporter där man medvetet valt att inte redovisa etniskt urpsprung.

Så här håller det på.
Den som har ”fel åsikt” är hänvisad till andra kanaler. Så kallade alternativa medier, bloggar och i viss mån Facebook.
Det existerar ingen åsiktsfrihet i Sverige. Uttrycker du din ärliga mening så kan du bli åtalad för Hets Mot Folkgrupp.
 
Facebook leder oss onekligen in på nästa steg i beviskedjan.
Vi fortsätter citera Vilhelm Moberg:
Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps.

Här går vi in på mer subtila metoder.
Den fria debatten stryps effektivt av de med ”rätt åsikt” genom att den som har ”fel åsikt” svartmålas och ges olika epitet.
Här hemma brukar vi skratta och säga att vi har vunnit diskussionen när någon kallar mig eller min fästmö för nyfascistnazistrasist. När det inte finns några argument använder man epitet.
Även om vi till vardags skrattar åt detta här hemma så är det inget att skratta åt.
Det finns ingen fri debatt.
Oavsett om det är jag som i sociala medier försöker debattera eller Jimmie Åkesson i en partiledardebatt så är metoden densamma.
Seriösa och konkreta frågor som exempelvis:
Nu när det kommer så många människor till Sverige, var ska alla bo? Vi har ju akut bostadsbrist sen flera år tillbaka”.
Dessa frågor bemöts med ”flyktingar måste också ha någonstans att bo” eller ”Jag minns Åkesson, hur ditt parti 1988.....
Det är känsloargument, trams och anklagelser men ingenting konkret, inga förslag på lösningar, inte ens en idé till lösningar.
 
Åsiktsförtrycket är oerhört tydligt och en av de numera vanligaste metoderna för att åsiktsförtrycka folk är att först får man sitt Facebookkonto tillfälligt eller permanent avstängt för att man skrivit en åsikt som inte är acceptabel. Vem som nu bestämmer att den inte är acceptabel är en annan fråga.
Om åsikten är sann eller inte spelar ingen roll.

Nästa steg är att åtala folk för Hets Mot Folkgrupp om de uttryckt missaktning mot en minoritetsgrupp. Om åsikten är sann eller inte spelar ingen roll.

Detta innebär att människor tänker både en och två gånger innan de publicerar något i sociala medier vilket i sak är åsiktsförtryck.

Det ultimata beviset på att det råder åsiktsförtryck i Sverige är att de flesta människor som har en annan åsikt än den som förmedlas av Stefan Löfven och media inte gärna stoltserar med den åsikten i sociala medier eller ens hemma bland vänner.
Man väljer att vara tyst.
Man är förtryckt!

Så avslutar vi med den sista delen av Vilhelm Mobergs citat:
i definitionen för demokratur finns med det faktum att majoriteten av människorna i detta samhällstillstånd själva inte uppfattar att de lever i en demokratur."
 
De flesta svenskar lever på landsbygden och ser inte lika mycket av de faktiska konsekvenserna av politikernas beslut som man gör om man bor i Rinkeby, Vårby Gård eller andra så kallade ”no go zoner”. Man åker till jobbet varje morgon, lämnar barn på dagis och skola och man kanske tränar yoga eller spinning på kvällen.
På helgen kanske man grillar med några vänner, tar sig ett par extra glas vin och njuter av livet. Lönen kommer som den ska och man betalar av på sitt huslån.
I september är det val och man funderar inte mycket på det. Man kommer rösta på Socialdemokraterna som man gjort de senaste tjugo åren och som både pappa och farfar gjort innan dess.
Man tar för det mesta endast del av nyheter via SVT/SR och Expressen eller Aftonbladet.
Man har klickat gilla på ”Inte Rasist Men...” Facebooksida för det skulle man visst göra enligt någon kompis som har bättre koll än en själv.
Man får inte så mycket andra intryck än så för de vänner man hade på Facebook som förmedlade saker som inte stämde med det SVT Nyheter sa har man tagit bort som vänner.
De var förmodligen dessutom sådana där vidriga Sverigedemokrater.
Hemska tanke.
 
Man har vare sig intresse, ork eller tid att sätta sig in i politik.
Man kanske inte ens har en grundläggande kunskap om hur ett samhälle fungerar eller hur politiska beslut tas.
Man bara lever sitt liv och uppfattar att man lever i en demokrati.
 
I takt med att det svenska samhället går fullständigt åt skogen så kommer också uppvaknandet att bli brutalt för den som bara levt som vanligt utan att reflektera över sakers tillstånd.

Den vanligaste frågan kommer vara:
”Hur kunde vi låta det gå så här långt?”
 
Vi andra kommer att länka till våra bloggar och Facebookinlägg från 2015 och svara:
”Vad var det vi sa?!”
 
_______________________
Stöd mitt oppositionsarbete:
Swish 0708-974 971
 
Källa:

https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/svt-och-tv4-sager-nej-till-jimmie-akesson/

https://www.sydsvenskan.se/2016-06-15/tva-greps-vid-aktion-vid-rosenbad
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln